SandraNordlund

Också gör jag det igen..
Har träffat ett ♥ ganska länge nu..men för någon dag sen så sa jag stopp. Varför? Det vet jag vet inte.
Det fanns absolut ingenting jag kunde klaga på, det var den mest underbara, omtänksam, och förstående människan i världen.. och jag knuffade bort honom. Vad är jag rädd för? Kärleken? Bli beroende av någon?
Jag kände iallafall att det inte var rättvist mot någon av oss att fortsätta. Nu har jag gjort någon jag bryr mig om väldigt ledsen, och det är hemskt! Han undrar vad det är han kan göra för att det ska bli som vanligt igen, men det finns ju ingenting han kan göra för han är redan underbar, det är mig det är fel på. Jag måste få reda på mig själv innan jag delar mig själv med någon annan. Gör jag inte det så kommer det alltid att gå ut över honom.
Men hur gör jag det? Jag vet mycket väl vad jag måste ändra på men jag kan inte. Eller vill jag inte? Jo jag vill, men mitt andra jag lyder inte alltid. Hur gör man då? Det är ingen idé att fråga om råd, för jag vill egentligen inte veta eftersom jag förtränger svaret..som jag vet mycket väl. Det gäller nog bara att finna kraften att klara det, att vinna över mig själv(?)

Antar att ingen kan tyda det här luddiga inlägget, och de är nog lika bra det.

Puss och godnatt! <3